DEBATT: Tyvärr vittnar professor Anne Stensvolds inlägg om en rad missförstånd

Tyvärr vittnar professor Anne Stensvolds inlägg angående både TFs och mina egna ståndpunkter om en rad missförstånd. Samtidigt blir jag nyfiken på hur Stensvold själv definierar ’teologi’, skriver professor og nyvalgt dekan ved Det teologiske fakultet Anders Runesson i sitt svar til Stensvolds debattinnlegg "Religionsvitenskap er allerede på HF"

Att tala sanning om, och förstå ’den andre’ är vi lika intresserade av på TF som forskarna är på HF. Om vi då kallar detta för ’religionsvetenskap’ – varför skulle blivande präster inte ha behov av religionsvetenskap? spør professor Anders Runesson.

Foto: Ola Gamst Sæther

Man kan inte vara annat än tacksam i ett universitetssammanhang när grundläggande vetenskapliga hållningar utmanas, så att man i samtalets form kan nå vidare och se nya perspektiv på det man tidigare hade bestämda uppfattningar om. Det ligger i den akademiska dialogens natur. Tyvärr vittnar professor Anne Stensvolds inlägg angående både TFs och mina egna ståndpunkter om en rad missförstånd. Samtidigt blir jag nyfiken på hur Stensvold själv definierar ’teologi’ – som bekant ett ord med många olika betydelser som används på olika sätt i olika akademiska kulturer – och ’religionsvetenskap’. ’Teologi,’ i den bemärkelsen som vi använder den, är en samlingsbeteckning på en rad vetenskapsområden. Oavsett; jag tar tillfället i akt att tydliggöra en del av det som framkom i intervjun.

Teologi idag är inte det samma som 1914, och det är för övrigt inte religionsvetenskapen heller.

Det förefaller mig vara en god utgångspunkt i ett samtal att låta ’den andre’ definiera sig själv. All vetenskap är rörlig och står i ständig omvandling, både därför att forskningen driver fram nya perspektiv och metoder och därför att samhällsutvecklingen ständigt ställer oss inför nya problemställningar som kräver lösningar. TF är en del av dessa processer, lika mycket som andra fakulteter vid UiO. Teologi idag är inte det samma som 1914, och det är för övrigt inte religionsvetenskapen heller. När det gäller teologin reflekteras det i TFs forskning och utbildningsprogram, som är riktade inte bara till kyrkan utan också till andra religiösa organisationer, skola, och samhället i stort. Att TF i ett allt mer mångkulturellt och mångreligiöst samhälle breddar och fördjupar sitt utbud till att inkludera andra religiösa traditioner än den kristna kan knappast anses uppseendeväckande.

Jag kan inte förstå det på annat sätt än att präster i ett mångreligiöst samhälle bör utbildas i att förstå världen och samhället bättre med de redskap som universitetet erbjuder.

Frågan kanske mer handlar om hur TF gör detta. Ja, om man som universitetsteolog skulle fastslå en normativ grundhållning för sitt arbete, ville nog många hävda att när man forskar och undervisar om religioner man inte tillhör, så bör man ta sin utgångspunkt i hur ’den andre’ framställer sig själv. De metoder som då blir aktuella, är de samma som används vid HF och på andra ställen; historiska, sociologiska, antropologiska, litteraturvetenskapliga, filologiska, etiska, filosofiska etc.

Jag kan inte förstå det på annat sätt än att präster i ett mångreligiöst samhälle bör utbildas i att förstå världen och samhället bättre med de redskap som universitetet erbjuder. Att tala sanning om och förstå ’den andre’ är vi lika intresserade av på TF som forskarna är på HF. Om vi då kallar detta för ’religionsvetenskap’ – varför skulle blivande präster inte ha behov av religionsvetenskap? Det gäller naturligtvis också studiet av auktoritativa texter, oavsett vilken religion eller samhällsinstitution det är som producerat dessa.

Jag har också själv forskat och undervisat vid McMaster University’s Department of Religious Studies i Canada i tolv år innan jag kom till TF 2015, så jag har en del erfarenhet av religionsvetenskap i bagaget,

För att ta ett exempel från min egen bakgrund, då Stensvold refererar till den: ”Runesson viser med sitt utspill også hvordan hans kristne teologiske utgangspunkt er vanskelig å overføre til studiet av andre religioner”. Vid Teologiska fakulteten vid Lunds universitet, där jag utbildades, var studium av judendom, islam, hinduism, buddhism, religionsfilosofi, religionssociologi, religionspedagogik, klassiska språk, etc. obligatoriskt för alla blivande präster. Min egen PhD avhandling inom ämnet Nya testamentets exegetik behandlade den antika synagogans ursprung från ett socio-historiskt perspektiv. Även om filosoferna kanske inte vill ge kurser i idéhistoria/sociologi (det låter jag dem själva svara på; själv tycker jag det skulle vara både nydanande och mycket intressant, då inget tänkande uppstår i ett vacuum), har sociologi, liksom religionsvetenskapliga perspektiv, vid flera universitet varit en integrerad del av den moderna teologiska utbildningen sedan 1980-talet. Jag har också själv forskat och undervisat vid McMaster University’s Department of Religious Studies i Canada i tolv år innan jag kom till TF 2015, så jag har en del erfarenhet av religionsvetenskap i bagaget, som jag hoppas kan ge konstruktiva perspektiv på det samtal som Stensvold nu har inlett.

Jag är övertygad om att TF och HF har mycket att vinna på att samarbeta i studiet av religion.

En sak i Stensvolds debattartikel känns något oroande, dock. Hon skriver att det för HF från dess grundande ”handlet om at teologiens normative utgangspunkt ikke kunne være utgangspunkt for det humanistiske studiet av religion som et menneskeskapt fenomen.” Förutom att det från mitt perspektiv är ett oriktigt påstående om teologin idag, menar jag också att religionsvetenskapen knappast bör ta en så pass normativ utgångspunkt i studiet av religion. I alla fall kan det låta som om vetenskapen kunde avgöra huruvida det finns en gud, eller gudar (vilken/vilka?), eller inte, en position som är ohållbar både i sin positiva och sin negativa konklusion. När det gäller en förmodad negativ konklusion kunde man med en sådan formulering lätt få intrycket av att religionsvetarna vid HF skulle ha en normativ reduktionistisk grundhållning, snarare än att stå för ett öppet och sökande vetenskaplig perspektiv; det har jag dock svårt att tro skulle vara fallet.

Jag är övertygad om att TF och HF har mycket att vinna på att samarbeta i studiet av religion. Kunskap genereras i ett öppet och interdisciplinärt landskap; isolation och avgränsningar har sällan hjälpt mänskligheten framåt. Om detta tror jag vi är överens. Jag ser fram emot att fortsätta samtalen kring detta, och inbjuder Anne Stensvold att ta kontakt med TF – hon är alltid välkommen till oss, och jag kommer gärna till HF för en sådan dialog. Vi har mycket att prata om; både kring epistemologiska grundhållningar och mer praktiska samarbeten inom potentiella projekt och undervisning. Sådana samtal skulle gynna både religionsvetare och teologer – vi trenger hverandre.

 

Emneord: Teologi, Religion Av Anders Runesson, professor ved Det teologiske fakultet TF, UiO
Publisert 1. nov. 2022 11:54 - Sist endra 14. nov. 2022 16:04
Legg til kommentar

Logg inn for å kommentere

Ikkje UiO- eller Feide-brukar?
Opprett ein WebID-brukar for å kommentere