Ole Petter Ottersen: - Ett universitet är något helt annat än ett företag

– Jag anser att ledarna ska väljas av medarbetarna och studenterna och att universitetet ska vara oberoende och fungera som samhällets kritiska samvete. Det sa UiO-rektor Ole Petter Ottersen då han blei intervjua av "hørandeforsamlingen" ved Göteborgs universitet, ifylgje GU Journalen.

 

DJUP FORSTÅELSE: – En ledare som har djup förståelse för forskning är det bästa för ett universitet, menar Ole Petter Ottersen.

Foto: Martin Toft

Uniforum publiserer her GU Journalen  sin presentasjon av Ole Petter Ottersen, etter at han er tilrådd som ny rektor ved Göteborgs universitet:

Ole Petter Ottersen – så heter Göteborgs universitets blivande rektor, om hörandeförsamlingen får som den vill.

Fakta:

Ole Petter Ottersen, född 1955, är läkare och forskare och har publicerat över 300 vetenskapliga artiklar om hjärnans signalmolekyler och vattenkanaler. Han doktorerade 1982, var prosektor vid Anatomisk institutt 1982–1992 och blev professor 1992. Två år senare var han den förste som mottog Universitetet i Oslos forskningspris. Han är ledamot i Det Norske Videnskaps-Akademi, Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab, Universitets- og høgskolerådet samt i Oslo universitetssjukhus styrelse. 2009 blev han rektor för Universitetet i Oslo. En omtalad kontrovers med prorektor Ruth Vatvedt Fjeld våren 2014 ledde till att prorektorn fick sluta.
Som rektor planerar han att, tillsammans med sin fru Reidun Torp, flytta till Göteborg.


Han menar bland annat att den bästa filosofin för ett universitet är att tillsätta ledare som väljs av medarbetarna.
Men än är det inte klart. Först ska styrelsen i januari fatta beslut om vem som de förslår och sedan ska regeringen säga sitt.


Två kandidater återstod när hörandeförsamlingen genomförde sina intervjuer den 15 december: Eva Wiberg, prorektor vid Lunds universitet, samt Ole Petter Ottersen, rektor vid Universitetet i Oslo.
Efter intervjuer och överläggningar gav omröstningen 38 röster till Ole Petter Ottersen och 22 till Eva Wiberg.

Under intervjun fick Ole Petter Ottersen bland annat berätta om varför han vill bli rektor i Göteborg.

– Efter att ha varit rektor i snart åtta år vid Universitetet i Oslo, ett brett universitet som på många sätt liknar GU, tror jag att jag kan göra mest nytta genom den här typen av jobb, som ju bland annat handlar om att skapa större tillit i det globala samhället. Vision 2020 liknar mycket den strategi vi har i Oslo och jag är mycket imponerad av det arbete GU gör när det gäller de stora globala utmaningarna. Och både min fru och jag har en väldigt nära relation till Sverige.

Men det gäller att hitta en balans mellan toppstyrning och att låta forskarna själva bestämma

Att det är forskarna själva som ska driva projekt, snarare än att följa direktiv uppifrån, är något som Ole Petter Ottersen tycker är avgörande.
– Jag hör till dem som menar att ett universitet är något helt annat än ett företag. Jag anser att ledarna ska väljas av medarbetarna och studenterna och att universitetet ska vara oberoende och fungera som samhällets kritiska samvete. GU:s UGOT Challenges-satsning, där man identifierat ett antal viktiga globala utmaningar som forskare från olika discipliner får arbeta med, tycker jag verkar väldigt lovande. Men det gäller att hitta en balans mellan toppstyrning och att låta forskarna själva bestämma, för ofta är det inom grundforskningen de verkligt spännande upptäckterna görs.

Också studenterna är viktiga

Att locka internationella toppforskare till lärosätet är ingenting Ole Petter Ottersen tror på.
– Det kostar dyra pengar att få hit kända forskare som redan har karriären bakom sig. Kanske ger det några extra poäng på rankningslistorna men det är farligt att låta sådant styra ens verksamhet. Det är bättre att satsa på unga postdoktorer och doktorander som fortfarande är nyfikna och sugna på att lära sig något nytt. GU har en hög andel utländska postdoktorer vilket är väldigt bra. Samtidigt måste man förstås värna de egna doktorerna också, i detta, som i så mycket annat, handlar det om att hitta en bra balans.
Också studenterna är viktiga, menar Ole Petter Ottersen.

– Jag känner inte riktigt till vilka regler som gäller här men i Oslo är studenterna en självklar del av det akademiska samfundet. Vi har en regel om minst 20 procent studenter i våra styrelser och i utbildningsnämnden är 4 av 14 ledamöter studenter. Vi har också ett studentparlament som träffar universitetets ledning varje vecka.

– Överhuvudtaget är det olyckligt att universiteten fokuserar så mycket på forskning, ofta på bekostnad av utbildningen. Vid GU har ni satsat på pedagogiska kurser för professorer, excellenta lärare och pedagogiska priser och det tycker jag är helt riktigt. Ett större fokus på själva undervisningen är en förutsättning för utbildning av högsta klass, vilket självklart är ett av de viktigaste uppdragen för ett lärosäte.

Att överföra bildning och kultur till nästa generation är därför grundläggande för ett lärosäte


Trots att Ole Petter Ottersen är medicinare betonar han vikten av att satsa på humaniora och samhällsvetenskap.

– Till universitetets mest betydelsefulla uppgifter hör att utbilda till morgondagens yrkesliv. Men studenterna måste också kunna förhålla sig till en komplex värld och förstå hur samhället fungerar. Att överföra bildning och kultur till nästa generation är därför grundläggande för ett lärosäte. Vid Universitetet i Oslo har vi exempelvis, efter noga övervägande, omfördelat medel från medicin till det stora antal småspråk som annars hade fört en tynande tillvaro. Vi insåg helt enkelt att i en global värld, med stor migration, är språk viktigt att satsa på.

Jag tror därför att Norge har en del att lära av Sverige

När det gäller jämställdhet är Universitetet i Oslo något av en föregångare, menar Ole Petter Ottersen.

– Vi har ett mentorsprogram som fångar upp kvinnor i begrepp att göra karriär vilket lett till att cirka 30 procent av våra professorer idag är kvinnor. Men på många ställen finns fortfarande en kultur som gynnar män, det är alltså något vi måste arbeta mer med. Jag tror därför att Norge har en del att lära av Sverige, exempelvis när det handlar om jämställdhetsintegrering.

– När det gäller utbildningar har vi i Oslo startat ett särskilt IT-campus för kvinnliga studenter. Men inom flera utbildningar har vi motsatt problem: inom exempelvis psykologi och medicin är knappt 20 procent av studenterna män. Det kommer att leda till stora samhällsproblem och är därför något vi måste åtgärda. Samtidigt som jag förstås håller hårt på principen att ta in de bästa studenterna, kan det kanske i vissa fall finnas skäl att kvotera, exempelvis underrepresenterat kön. Men det är självklart en svår fråga.

Att bara samarbeta med toppuniversitet på Shanghai-listan är ingen väg framåt

Ett universitet ska även vara aktivt i lokalsamhället, menar Ole Petter Ottersen, som ser fram emot att samarbeta med både Chalmers och Göteborgs Stad.
– Det finns ingen motsättning mellan att satsa lokalt och globalt, tvärtom stärker det ena det andra. Vi måste få till en tätare koppling mellan universitet och skola med exempelvis lärarutbyte på olika nivåer. Men vi måste också inkludera de delar av världen som ännu inte har kommit lika långt i utvecklingen som vi. Att bara samarbeta med toppuniversitet på Shanghai-listan är ingen väg framåt, tvärtom måste vi motverka tudelningen av världen och försöka skapa en större global jämlikhet.

Arbetet måste bygga på transparens och öppenhet.

Vid Universitetet i Oslo arbetar rektor, prorektor, vicerektor, universitetsdirektör och vice universitetsdirektör som ett team. Det hoppas Ole Petter Ottersen kunna fortsätta med även i Göteborg.

– Det är väldigt viktigt att en ledare inte är ensam utan har personer i sin närhet som kan sådant hen själv inte är så bra på, som ekonomi, i mitt fall. Arbetet måste bygga på transparens och öppenhet. Det gäller att undanröja varje misstanke om att beslut fattas i skymundan av någon osynlig informell makt; så kan man inte styra ett universitet.

– Många tror att det finns en motsättning mellan att vara kollegial och effektiv men så är det bara om effektivitet enbart tolkas i kronor och ören. Att vara effektiv är att använda lärosätets resurser på bästa sätt, både när det gäller forskning och utbildning. Jag är helt övertygad om att det bara går att göra om man verkligen känner universitetet inifrån och har satt sig in i vad medarbetarna kan och vill.

Fakta:

Göteborgs universitet bildades 1954 genom en sammanslagning av Göteborgs högskola och den medicinska högskolan i Göteborg. Den medicinska högskolan startade bland annat för att ta emot norska läkarstudenter som inte kunnat fullgöra sin utbildning under kriget, då Universitetet i Oslo var stängt.
Om Ole Petter Ottersen blir utsedd och tackar ja till uppdraget blir han den tionde rektorn vid Göteborgs universitet. Om man räknar från högskolans start, 1891, blir han den nittonde rektorn. Han blir den fjärde rektorn i rad från det medicinsk-naturvetenskapliga området.
Ole Petter Ottersen är Norges bäst betalda rektor med en årslön på 1,6 miljoner norska kronor.
Pam Fredman har en årslön på 1,45 miljoner svenska kronor.

(Publisert i Uniforum etter avtale med GU Journalen)

Emneord: Universitetspolitikk, Sverige Av Allan Eriksson och Eva Lundgren/GU Journalen
Publisert 22. des. 2016 06:00
Legg til kommentar

Logg inn for å kommentere

Ikkje UiO- eller Feide-brukar?
Opprett ein WebID-brukar for å kommentere