Svensk professor rosar UiOs jubileumshistorie

Den svenske professoren Sverker Sørlin skryt over historieverket ”Universitetet i Oslo 1811-2011” i dagens utgåve av Dagens Nyheter. I bokmeldinga si konstaterer han at praktverket med hovudredaktør John Petter Collett i brodden har lykkast i å skildra eit heilt samfunn og ein heil nasjon.

ROS: Den svenske professoren Sverker Sørlin frå Kungliga Tekniska Høgskolan skryt UiOs jubileumshistorie" Universitetet i Oslo 1811-2011" opp i skyene i Dagens Nyheter i dag.

Foto: Ola Sæther

Det er altså i  Dagens Nyheter den svenske professoren Sverker Sørlin frå Kungliga Tekniska Høgskolan slepp til over ei heil side med ei bokmelding av historieverket om Universitetet i Oslos 200 år lange historie. 

Bokmeldaren er utan tvil imponert over innhaldet og problemstillingane bidragsytarane har klart å få med gjennom dei nesten 20 åra arbeidet med historieverket har gått føre seg. Han trekkjer fram band etter band og endar opp med historikar Jorunn Sem Fures skildring av Universitetet i Oslo under Den andre verdskrigen. 

Grunn til å vera stolte

Etter Sverker Sørlins meining har haldninga som dei norske akademikarane viste under krigen gitt Noreg grunn til å vera stolte av sine akademikarar. Derimot meiner han at svenskane har grunn til å rødma av haldningane som mellom andre medisinstudentane ved Uppsala universitet viste under krigen. Slik skildrar han denne delen av universitetshistoria:

”Sem Fures följande band om krigsåren är en vacker och gripande historia om Norge in her finest hour, skildrat genom motståndsviljan och kampen hos det osynliga kollegiet (Arne Næss gömde vapen i källaren) och inte minst dess studenter. Så blev UiO sin moderna legering av ministerfabrik och utomparlamentarisk aktion, av elitinstitution och folkrörelse, en egenskap som ännu lever och som inget universitet i Sverige har någon motsvarighet till. Läs Sverker Oredssons bok om Lund (1994), eller tänk på Uppsalas läkarstudenters ovärdiga omröstning om judiska kolleger; man får rodna”.

"Stor informell makt"

Når det gjeld den tidlegaste historia til Universitetet i Oslo,  konkluderer han med at universitetet var sentral i utviklinga av det norske samfunnet og utdanninga av legar og embetsmenn:  ”Fram träder en institution som visserligen är liten men med en unik och dominant ställning i sitt land. Genom UiO gick de flesta män, senare också kvinnor, av ställning; när förste professorn i medicin Michael Skjelderup avgick 1849 hade han haft samtliga Norges tre hundra läkare som studenter. Genom sitt monopol på att utbilda ämbetsmän fick universitetet i praktiken stor informell makt. Den har bestått. Fem av landets sex senaste statsministrar har utbildats vid UiO, endast Kjell Magne Bondevik faller utanför”

"Handlar om universitet överallt"

I slutten av bokmeldinga kjem Sverker Sørlin med eit lyskespark mot dagens kunnskapsminister i Sverige og ikkje minst det svenske næringslivet. Han åtvarar dei mot å lata universiteta forfalla:

”Detta verk handlar om universitet överallt. Det kan övertyga vem som helst, till och med utbildningsministrar och direktörer på Svenskt Näringsliv, om att den som försummar sina universitet försummar hela sitt samhälle.”

Les heile bokmeldinga i Dagens Nyheter.

 

 

Emneord: UiO 200 år, Internasjonalisering, Historie Av Martin Toft
Publisert 11. juni 2012 16:57 - Sist endra 11. juni 2012 17:09
Legg til kommentar

Logg inn for å kommentere

Ikkje UiO- eller Feide-brukar?
Opprett ein WebID-brukar for å kommentere