Aukar Forskingsfondet til 50 milliardar kroner

Regjeringa går inn for å auka Fondet for forsking og nyskaping til 50 milliardar kroner frå 1. januar 2006. Det inneber ei ekstraløyving på 14 milliardar kroner på statsbudsjettet for neste år. Det går fram av dei delane av den nye forskingsmeldinga som statsråd Kristin Clemet la fram i formiddag.

AMBISIØSE MÅL: - Meldinga set ambisiøse mål for å gjera Noreg til ein leiande forskingsnasjon, synest statsråd Kristin Clemet.
Foto: Ola Sæther

Den nye forskingsmeldinga har fått namnet "Vilje til forskning" og fylgjer opp kursen til forskingsmeldinga "Forskning ved et tidsskille" som blei lagt fram av dåverande utdannings- og forskingsminister Jon Lilletun våren 1999. Heile forskingsmeldinga, som offisielt heiter Stortingsmelding nr. 20 (2004-2005), blir offentleggjort etter statsråd i morgon, fredag 18. mars.

Men på ein godt besøkt pressekonferanse torsdag 18. mars, kunne utdannings- og forskingsminister Kristin Clemet presentera utvalde delar av innhaldet i denne forskingsmeldinga.

- Leiande forskingsnasjon

- Meldinga set ambisiøse mål for å gjera Noreg til ein leiande forskingsnasjon. Skal me nå måla , må det krevjast innsats både frå forskarar og forskingsmiljøa, frå styresmaktene og frå nærings- og samfunnsliv, seier statsråd Kristin Clemet.

Regjeringa vil auka den offentlege forskingsinnsatsen til 1 prosent av bruttonasjonalproduktet. Dette inneber at løyvingar over statsbudsjettet, inkludert avkastinga frå Forskingsfondet, vil få ein realvekst på 5,8 milliardar kroner fram til 2010. Det er grunnen til at regjeringa vil foreslå ei løyving på 14 milliardar kroner til dette fondet i 2006, slik at den samla kapitalen altså blir på 50 milliardar kroner.

3 prosent av BNP

Likevel går ambisjonane til regjeringa enda vidare enn det. Den ynskjer nemleg at næringslivet skal investera så mykje i forsking at det vil utgjera 2 prosent av bruttonasjonalproduktet. Dermed skal dei offentlege og private investeringane i forsking utgjera 3 prosent av BNP innan 2010.

Dei tre hovudprioriteringane som blir lista opp fram mot 2010 er: internasjonalisering, grunnforsking og nyskaping eller innovasjon. Naturlege nasjonale fortrinn som infrastrukturen på Svalbard, gode petroleumsforskingsmiljø, databasar og helseregister, skal utnyttast i samband med internasjonalt samarbeid. Forskingssamarbeidet med EU skal halda fram med å vera sentralt, og det tosidige samarbeidet med Nord-Amerika, Kina, Asia og Sør-Afrika skal styrkjast. Det skal også leggjast auka vekt på forsking i utviklingspolitikken. Det skal opprettast ei eiga ordning for å korta ned på sakshandsamingstida for familieforeining for forskarar som kjem til Noreg gjennom UDIs spesialistkvote.

Satsing på grunnforskinga

Forskingsmeldinga slår også eit slag for grunnforskinga, ikkje minst innanfor fagfelt som matematikk, naturvitskap og teknologi, som skal prioriterast høgast. Clemet lovar at grunnforskinga skal styrkjast gjennom auka ressursar, styrkja fagleg leiing og finansieringsmekanismar som fremjar kvalitet.

Difor skal ordningar som framifrå forsking og yngre framifrå forskarar, bli utvida. Regjeringa vil satsa spesielt på områda energi og miljø, helse, hav og mat, og på tre teknologiområde: materialteknologi, bioteknologi og informasjons- og kommunikasjonsteknologi.

Oppmuntrar til private milliongåver

For å få næringslivet til å ta sin del av opptrappinga, kjem regjeringa til å organisera den offentlege forskingsinnsatsen på ein slik måte at den også utløyser auka innsats i næringslivet. Forsking for fornying av offentleg sektor skal styrkjast gjennom auka forsking om Europa i endring, velferd, rett og demokrati og migrasjon og integrering.

Regjeringa vil dessutan leggja til rette for auka privat finansiering i form av donasjonar til grunnforsking. Forslaget inneber at gåver på minst 5 millionar kroner frå bedrifter eller privatpersonar utløyser eit offentleg bidrag på 25 prosent av gåvebeløpet.

Attraktiv forskarkarriere

Som Kristin Clemet tidlegare har uttalt i Uniforum, foreslår regjeringa tiltak som kan gjera forskarkarrieren meir attraktiv enn i dag. Det skal difor opprettast ein ny mellombels mellomstilling, som skal vara i 4-6 år, der kandidaten skal vurderast for fast stilling som professor etter at perioden er over. Dessutan skal det etablerast ei ordning med nasjonale forskarskular og Clemet lovar også fleire stipendiat- og postdoktorstillingar. I tillegg går regjeringa inn for å toppfinansiera EU-stipend slik at fleire norske forskarar tar forskingsopphald i utlandet.

Utdannings- og forskingsdepartementet kjem også til å greia ut ei mogleg lovregulering av den akademiske fridomen til kvar einskild forskar. Departementet skal vurdera ei ordning med ettergjeving av studielån for studentar som gjennomfører lærarutdanning som inkluderer høgare grads nivå i enkelte realfag. Dei elevane i den vidaregåande skulen som tar studieretningsfag i realfag, skal få fleire realfagspoeng enn i dag.

Finansiering av all høgare utdanning i matematikk, naturvitskap og teknologi skal styrkjast. Det skal også midlane til disiplinbaserte frie prosjekt på alle fagfelt i Forskingsrådet. Dermed kan fleire støtteverdige søknader enn i dag innfriast. I forskingsmeldinga blir det lova auka investeringar til vitskapleg utstyr, både via Forskingsrådet og direkte til institusjonane. Regjeringa vil leggja forholda til rette for at samarbeidet mellom universitet, høgskular og forskingsinstitutt blir utvikla vidare.

Formidlingskomponent

Det skal også satsast stort på formidling av forsking og forskingsresultat. Difor skal det utviklast ein eigen formidlingskomponent i finansieringa av universitet og høgskular. Forskingsrådet skal utvikla ein nasjonal forskar-og ekspertportal for journalistar og redaksjonar. Det skal setjast i verk tiltak for å auka interessa for forsking blant journaliststudentar.

Utan at forskingsmeldinga forklarar det noko nærmare, går det fram at det skal inngåast nasjonale avtalar for sentrale fagtidsskrift for universitet og høgskular, og det skal vurderast om moglege avtalar også skal gjelda for Noregs hovudsamarbeidsland i utviklingspolitikken. Heile forskingsmeldinga blir lagt ut på nettet fredag 18. mars kl.11.30. Meldinga blir truleg ferdig handsama av Stortinget før sommarferien.

Fakta frå forskingsmeldinga "Vilje til forskning":

Hovudprioriteringar:
-internasjonalisering
-grunnforsking
-tiltak for nyskaping og innovasjon

Tematiske område:
- energi og miljø
- helse
- hav og mat

Teknologiområde:
-materialteknologi
-bioteknologi
-informasjons- og kommunikasjonsteknologi

Tiltak:
- aukar Forskingfondet til 50 milliardar kroner
- prioritering av realfaga
- oppmuntrar til private donasjonar på meir enn 5 mill. kr.
- vil innføra formidlingskomponent i forskingsfinansieringa
- etablerarstipend for forskarar som vil kommersialisera idear
- etablering av senter for forskingdriven innovasjon
- nye regionale innovasjonssenter
- etablering av nasjonale forskarskular

Emneord: Forskning, Forskningspolitikk Av Martin Toft
Publisert 17. mars 2005 16:13 - Sist endra 10. des. 2008 14:44
Legg til kommentar

Logg inn for å kommentere

Ikkje UiO- eller Feide-brukar?
Opprett ein WebID-brukar for å kommentere